Jeanette och Love Derwinger har haft ett nära samarbete sedan 1998 med konserter i både Europa och Syd Amerika.

Önskan

Arkipelag, av öar fyllt hav.
Ett knippe sånger, öarna i ett skärgårdshav.

Jeanette Köhn – Arkipelag
Publicerad i SVD den 19 januari 2001. Utsågs i SVD till bästa klassiska skiva 2001.

Arkipelag påbörjades som ett skivprojekt kring sånger med Ebba Lindqvist-texter och mynnade i en uppseendeväckande skivdebut, där ett självständigt urval av nordiska romanser bildar ramen kring en ung sopran, om vilken kan sägas att hon hittills varit mer känd än erkänd: Jeanette Köhn. Kanske för att hennes kapriciösa mångsidighet – ibland solist i Radiokören, ibland musikal på Oscars, ibland barockopera på Drottningholm – gjort det svårt att fokusera hennes konstnärlighet på någon särskild punkt, ty allt hon gör det gör hon bättre än bra; ja rentav perfekt, utan att framstå som enbart perfektionist.

För den klentrogne föreligger härmed hennes mästarprov till bevis. Just så här enkelt skall dessa sånger sjungas för att de skall blomma: av Nystroem, de Frumerie, Rangström, Stenhammar, Maurice Karkoff, den missaktade Hilding Hallnäs och den i romanssammanhang okände Nils Lindberg. Jeanette Köhns uttal är så tydligt att det bara är i norska, danska och engelskspråkiga sångerna man saknar texter i skivhäftet. Min personliga favorit är Det stiger ur Duvekes sange av Nordens kanske främste romanstonsättare, Peter Heise, som hon tolkar så lidelsefullt att man helst velat få hela cykeln.

Love Derwingers sensuella anslag som lockar fram dofterna ur pianosatsen och röstens finaste valörer framträder med överraskande närhet som aldrig verkar penetrant tack vare Tobias Derwingers upptagning och makalösa mikrofoner av Didrik De Geers konstruktion.

Carl-Gunnar Åhlén